Stugan är byggd av virke som delvis härstammade från ett bönehus från 1600-talet. Bönehuset hade tidigare varit i användning i Replot innan den nuvarande kyrkan byggdes 1781.
Replot hembygdsmuseum speglar ett typiskt skärgårdshemman. I samlingarna finns både nyttoföremål och möbler från 1700-1800-talen samt handgjorda kläder för både stora och små.
På Alexandersgatan, mitt i byn, finns Replot hembygdsmuseum. I museets samlingar ingår allt som var typiskt för ett självhushåll i en skärgårdsby förr. Stugan är en typisk Replotstuga med möbler och föremål från 1700- och 1800-talet. Speciellt karakteristiskt för Replot är de målade allmogemöblerna, ofta med inslag av grönt. I storstugan står ett råskåp är från 1830, matbord från 1773 och en smörkärna från 1790.
Vid sidan om fisket, som var en huvudnäring på ön, var fårskötsel en viktig del av skärgårdsbornas försörjning, både för köttets och ullens skull. Fåren betade ute på holmarna på sommaren och togs hem igen i september eller oktober. Före höstslakten klippte man fåren och tog vara på ullen. På museet finns bevarat det mesta som har anknytning till ull- och textilberedning: allt från kardor, spinnrockar, rullstolar och härvlar till vävstolar och stoppbåge. På vintern försörjde man sig även med hantverkaruppdrag och det fanns många duktiga timmermän på Replot.
Det var faktor Gustav Liljeström från Vasa som i början av 1900-talet tog initiativet till att grunda ett hembygdsmuseum i Replot. Han var sommargäst på ön och hade noterat att det fanns ett visst motstånd mot den nygrundade ungdomsföreningen. Han föreslog därför att man skulle förena de äldre med de unga genom att grunda ett hembygdsmuseum i byn. Man började samla in föremål och 1915 invigdes hembygdsmuseet. Till en början fanns museisamlingarna i ett rum i ungdomsföreningens lokal, men år 1929 beslöt man att bygga en fornstuga. Museiverksamheten drivs än idag av ungdomsföreningen.
Ett av museets guldkorn finns i kammaren där olika textilier, kläder och hattar finns bevarade: både handgjorda och maskinstickade kläder, exotiska hattar som sjömännen hämtat hem från långfärda seglatser och till och med en hjälm från andra världskriget. Imponerande är också museets boksamling, som fick sin början redan under hembygdsmuseets första år. Närheten till havet och sjömanslivet är synligt i samlingarna, genom föremål såsom kompass, olika nät, snöskor av sälskinn och koraller från Söderhavsöar.
Hembygdsmuseet är ett utmärkt besöksmål även för de små i förskolan eller för skolklasser som vill lära sig mer om sin hembygd och livet ”förr i tiidin”.