Museum A-Ö » Cronoholmens skeppsvarv

Cirka 8 kilometer utanför Kronoby centrum hittar man resterna av Cronoholmens skeppsvarv på Jouxholmen. Här bedrev den svenska kronan i slutet av 1600-talet ett skeppsvarv med livlig verksamhet som sysselsatte bygdens hantverkare. Ingen annanstans i Finland tillverkades så många fartyg som i Österbotten under 1600-talet. Bekanta dig med områdets historia, fartygstillverkningen på 1600-talet och skeppstimmermännens vardag och vedermödor på Jouxholmen.

Lämningarna av Cronoholmens skeppsvarv på Jouxholmen är ett av de bäst bevarade skeppsvarven från 1600-talet i Finland. Skeppsvarvets grundades 1673 i och med att prosten Jacobus Brennerus fick möjlighet att bygga ett fartyg av furu, istället för det sedvanliga materialet ek, för det svenska amiralitetet. Skeppet godkändes och Cronoholmens skyddade läge, tillräckliga skogsresurser samt de lokala båtbyggarnas yrkesskicklighet utgjorde goda förutsättningar för en lämplig skeppsbyggarplats.

Under åren 1673-1704 byggdes här över 60 skepp och som mest stod över 200 personer på lönelistorna. Skeppen som tillverkades var inte krigsfartyg, utan lastfartyg som skulle transportera ankare, kanoner, ekvirke och trupper mellan städerna i det svenska riket. De största fartygen, tremastade krejare, mätte över 100 fot (30meter) i storlek.

Varvet hade stor betydelse för bygden, inte minst ekonomiskt. Bönderna fick hantverkskunnande och lönerna var rätt så goda. Skogsägarna fick sälja virke och underleverantörer i Jakobstad och Gamla Karleby samt nejdens borgare tog del av den nya handeln. Varvet inverkade även på folkkonsten och nya intryck kom via svenska yrkesmän som arbetade på varvet.

Eftersom hantverkskunnandet i bygden var stort erhöll man i Kronoby ett speciallov, där man tillhandahöll kungen med timmermän istället för den sedvanliga soldaten, som varje rote i socknen skulle ansvara för. Båt- och skeppstimmermän från Kronoby reste till det svenska amiralitetets skeppsvarv i Karlskrona för att tjänstgöra där och många av dem återsåg aldrig hembygden.

Verksamheten vid Cronoholmens skeppsvarv avslutades 1704 dels på grund av landhöjningen som försämrade sjösättningsmöjligheterna och dels på grund av att flottan fodrade starkare skepp byggda av ek. En bidragande orsak var även de oroliga tiderna i Finland i början av 1700-talet i och med det Stora Nordiska kriget. Skeppsbyggeriet fortsatte dock på Jouxholmen för den privata marknaden och borgarnas behov en tid efter att skeppsbyggandet för den svenska kronan hade upphört.

Idag vittnar bevarade husgrunder, slagghögar, en jordkällare och andra föremål som hittats på området om det livliga skeppsbyggandet som företogs på området. På museiområdet, som byggdes upp i mitten av 1990-talet, finns en museibyggnad, en smedja, en brunn, ett stort fartygsankare och ett minnesmärke. Här visas hur man byggde fartyg på 1600-1700-talet med hjälp av föremål och arkeologiska fynd, ritningar, arbetsredskap och miniatyrmodeller.